Produktioner för Utbildningsradion

Här nedan programserier jag producerat för UR, Sveriges Utbildningsradio AB. Som komplement till serierna  har jag även producerat tillhörande studiehandledningar som varit tillgängliga för studieförbund, skolor och allmänheten via biblioteken i Sörmland.

  • Hösten 2000: Du gamla – du nya,

    10 program

”Vi umgås mer, men ni svenskar använder er tid att tänka på pengar och det materiella”, det svarar Zana på frågan om vad hon skulle vilja importera till Sverige. Zana är 34 år och invandrare. 1993 flydde hon tillsammans med man och två barn undan kriget i forna Jugoslavien. I dag är hon svensk medborgare. Hör henne berätta om mötet med Sverige, om att förlora sin identitet och att integreras. Kan olikheter och motsättningar innebära framsteg och ömsesidig gemenskap? Utbildningsradions serie handlar om oss som bor i Sverige, vi som tillsammans formar vårt land. Vi föds som original och vi måste få utvecklas, oavsett kön, nationalitet, ålder och sexuell läggning. Men är vi i Sverige rädda för olikheter? Av andra kan vi lära och av andra kan vi utvecklas. Om vi bara vågar…

  • Hösten 2000: Om demokrati, 4 program

Vad står demokrati för? Om ungdomars medverka och påverkan, IT och funktionshinder och kunskap är makt.

  • Hösten 2000: Att sätt upp en känd musikal på amatörnivå, 2 program

Våren 2001 är det premiär för Artistklubben Scenknutens uppsättning av musikalen Blodsbröder. Vägen mot målet är lång. I serien följer vi det strävsamma repetitionsarbetet mot premiären.

  • Hösten 2000: Berätta, berätta…5 program

Alla har minnen värda att berätta, kom och dela med dig av dina eller kom och bara lyssna! Det stod att läsa på affischer runt om i Sörmland under våren 2000. Man ville locka länets invånare att gå på Berättacaféer. Att få berätta för andra, något självupplevt eller återberättat, en skröna eller en händelse från igår. Det du vill berätta är unikt bara för dig.

  • Våren 2000: Idrottsliv i Sörmland,

    8 program

Ibland går åsikterna isär om hur idrott ska bedrivas. Ska man satsa på breddverksamhet? Får alla vara med på lika villkor oavsett ålder, kön, nationalitet, sexuell läggning, fysiska och psykiska förutsättningar? Är det nödvändigt att föreningar har en uttalad policy och målsättning? Vad är viktigt för att idrottandet ska kunna erbjuda en känsla av lust, glädje och gemenskap?

  • Våren 2000: Konstnära 5 program

– Jag vill föra människorna närmare konsten och jag vill medvetandegöra mötet med konsten i vardagen, det säger Hanna Eklöf, länsbildningskonsulent i Sörmland. Genom sitt arbete vill hon stärka det regionala konstlivet. Genom att skapa kontaktytor mellan verksamma konstnärer och skolan kan man på ett tidigt stadium ge barn och ungdomar en ökad förståelse för hur det är att vara konstnär. Konsten ska kunna få en roll i ett framtida samhälle, den vill berätta något om vår egen tid.

  • Hösten 1999: Föräldraskap, 14 program

I serien om Föräldraskap tar UR upp ämnen där både barn och vuxna får göra sina röster hörda. Det krävs körkort för att köra bil men för att bli förälder krävs inga förkunskaper. Här tar vi upp frågor om att bo i familjehem, att som adopterad söka sina rötter, att leva i storfamilj, vad är en bra uppfostran, till hur talar vi med barn om risken att bli utsatta för sexuella övergrepp.

  • Hösten 1999: Framtidstro, 9 program

”Framtiden är påverkbar, det är vi själva som väljer hur framtiden ska se ut”, det säger Karin Lindvall, chef för Sörmlands museum i det första programmet i UR:s serie Framtidstro. Den 19/9 1999 invigde Nordiska museet och samtliga länsmuseer runt om i landet utställningar i ett projekt med just namnet FRAMTIDSTRO. Här i Sörmland visas utställningen ”Den ljusnande framtid” som handlar om samhällsvisionerna som formade skolan. Framtidsvisioner har alltid funnits, men när vi går in i 2000-talet kanske vi ska ge oss tid att fundera över hur vi vill ha vår framtid. Med historien som redskap kan vi påverka.

  • Våren 1999: 1900-talets historia på sörmländska slott och herresäten,

    8 program

När Selma Lagerlöf 1907 skrev ”Nils Holgerssons underbara resa” beskrev hon Södermanland som den ”sköna lustgården” där hon placerade in små slott och herresäten som på den tiden betydde mycket för landskapet. Nu har det till en del förändrats, många av herrgårsfolken kämpar i dag för gårdarnas existens och gör allt för att bevara ett värdefullt kulturarv.

  • Hösten 1998: Hälsa, 15 program

”Hälsan är allt, allt, är allsinte där intet är hälsan”
Kroppen är inte en maskin. Motion och avslappning är viktiga ingredienser för att må känslomässigt bra. Alla har behov av att skratta, äta, älska och umgås. Vår kropp måste vi ta hand om, vi har bara en.

  • Hösten 1996: Mälarsjukhuset, 8 program

För den som blir sjuk kan det vara en förvirrande upplevelse att hamna på sjukhus. Var ska jag vända mig? Vad betyder de medicinska uttrycken? Är det smärtsamt och är det farligt? Frågorna är många… I UR:s serie får vi veta hur det ser ut på olika avdelningar på Sörmlands största sjukhus, Mälarsjukhuset.

 

Som frilans har jag producerat en mängd riksprogram för UR, som…

”Det svåra valet” att placera sin livskamrat, sjuk i Alzeimer, på ett demensboende

Att mista ett barn

Ilonas son omkom i en bilolycka i USA

VSMB, Vi Som Förlorat Barn, en föräldraförening som ger stöd vid förlusten av ett barn

Möte med Sara Lidman, Gudrun Schyman, Elsie Johansson, Hans Alfredsson och Kurt Olsson

Rullstolsburen och gravid

Om Parkinsons sjukdom

Till P1-serien ”Helheten” om Rosenmetoden, Zonterapi, Taktil massage och Loka Brun

”Familjetid”, inslag om barn och föräldrar

Hemutredning inför adoption

Barnsäkerhet i kök o badrum

Kost och näring

Att hålla kärleken levande i ett förhållande

Vikingabröllop

Till serien ”Livskraft” om funktionshinder i skolan. Malin och Aliou är rullstolsburna. Hur hanterar de vardagen i skolan?

Arkitektur var regeringens tema år 2001. UR producerade en mängd program för att belysa arkitekturen i samhället.

Till ”Veteranradion”, har jag gjort inslag om åldrande

7 fristående program om Islam